onsdag 19 december 2007


Om ca 24 timmar sitter jag på ett flyg till London. Om 36 timmar står jag på The Empire och väntar på att Patrick Wolf ska gå på. Det är så nära men ändå så långt borta nu när jag sitter oduschat framför datorn och lyssnar på Patrick Wolf. Två olika världar på två dagar. Det går inte förstå.

Jag fattar inte att jag redan är här. Jag har väntat på detta hela hösten, ja eller sen det stod på PWs hemsida i september. Det känns som mitt liv mest varit en väntan i år. Eller inte jämt men mycket. Jag har knappt hunnit smälta saker innan jag längtar till något annat.

Det har varit ett underbart år på många sätt. Men samtidigt inte. Jag tror jag gråtit mest tårar någonsin i år. Dessutom har jag vaknat upp och gjort saker, på riktigt igen. Det är en skön känsla. Det är som jag stått stilla många miljarder år men nu rullar jag och ganska ofta kan jag fälla ut mina vingar.

Har under natten raderat många många minnen från kameran. Men dom finns ju inne i mig. Ändå var det svårt att radera dom. Jag har ju kopiorna i olika mappar. Men jag är lite rädd för vad Londonresan kommer göra med mig. Så jag sparade säkert 280 bilder som kan hålla mig sällskap där.

Jag borde sluta vara så rädd för resor. Jag kommer hinna landa igen innan skolan börjar. Det är jag säker på. Dessutom ska jag befinna mig i Göteborg runt nyår. Jag fixade biljetter nyss. Egentligen borde jag inte men jag behöver ha nåt att fira. Inte att det är nyår utan att en ny tid börjar. En tid då jag ska göra mitt yttersta för att få en vanlig vardag.

Jag vill verkligen komma till ro i det. Vill klara av gå iväg och vara där 8 timmar. För det jag kommer vinna är en utbildning. Jag kommer sen kunna ta ett jobb och äntligen få möjlighet att fullfölja alla drömmar. Jag hopps det blir så.

Men först ska jag packa en väska. Åka till malmö, kastrup, london och drömmarna. Ja det får bli vad det blir. Men när jag kommer hem har jag sett Patrick Wolf två kvällar i rad. Och det kommer göra mig glad. Allt annat kvittar. Och allting kommer lösa sig. Det vet jag. Det står inne i hjärtat. Ja!

God jul alla och vi hörs när jag kommer hem. Puss

1 kommentar:

  1. Jag har redan sett Wolf:en såg han på arvika i sommars. :D

    SvaraRadera