söndag 7 februari 2010


090417 22:53
Det är bra att prata i telefon med Ebba. Det ger mig bäst perspektiv. Vi kommer in i ett skönt flow och det är inte vad vi säger som det viktiga utan sättet vi pratar på. Jag har saknar att ha en riktigt vän nära. Jag behöver få prata i tusen år i telefon. Riktiga telefonsamtal. Jag valde rätt, det är inget tvivel om saken. Det är skönt stå där i regnet och bara låta dropparna skölja över mig. Det är som våra samtal rensar ut skiten.

Jag vet inte om jag någonsin pratat på det här sättet innan. Det finns inga begränsningar eller ämnen vi inte kan prata om. Väldigt skönt. Ebba är liv. Ebba är en livskamrat. Så som jag förr såg Einar. Nu har Ebba den platsen. Ebba är närmast mitt hjärta. Och jag är inte fixerad. Nej det är så skönt. Vi förstår varandra.

Det är många jag inte förstår. Det är få jag förstår rakt upp och ner. Och det hjälper att ha en rytm. Jag och Ebba känner när vi går över gränserna. Vi vet när samtalen är slut. Det är så vackert. Jag har aldrig mött någon som du. Du är ett underverk. Du är den starkaste människan. Den mest klara. Och du smittar mig mer värme. Du hjälper mig finna kärleken. Du ÄR.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar