I kväll öppnade jag en låda med minnen. En låda med brev och dagböcker. Väck mig inte imorgon. Jag vill stanna här i den klara tankavärlden. Allting kommer tillbaka.

Det är gör både ont och är vackert. Så mycket som hänt ändå. Jag ser det nu, förstår mig på denna låda. Den behövde mogna lite för att inte slitas. Mitt liv och mina drömmar. Ja det är stort för mig. Stort att förstå.

Vägar jag gått. Och var jag är nu. Jag får se vart jag hamnar. Inget är skrivet i sten, haha.

Alla dessa nakna landskap som swishar förbi. Jag är inte där längre. Jag är inte här. Jag väntar på andetagen. Men får bara en örfil. "Det skulle vara lätt för mig att säga att jag inte hittar hem, men det gör jag, tror jag" passar lite för bra. Och ändå är jag hemma. Men jag vet inte längre vad hemma är.

Det är vår och jag vill gå omkring bland alla skuggor på tomma stigar. Gärna med nån jag tycker om. Jag tänker mycket på framtiden, drömmer och planerar. Börjar förstå hur jag vill ha det.

På lördag 21 mars blir det club biosphere igen. Ganska fint att vara med och ordna en liten klubb. Jag hoppas det kommer lagom mycket människor. Jag gillar inte för trånga ställen, då går det inte dansa. Så är du sugen på dans kom till fäladsgården i Lund kl 21 på lördag.

Mer info: myspace.com/clubbiosphere

Det är vissa låtar som är så mycket någon annans, låtar jag inte riktigt kan lyssna på utan falla tillbaka i nån form av dåligt nostalgiskt tillstånd. Jag tror inte jag kan lyssna mer mer Death cab for cutie av den anledningen. Det är för mycket känslor och jag vill mest glömma. För det gör ont.

Egentligen borde jag radera allt som har med dessa minnen att göra. Men jag kan inte förmå mig. Fast av nån anledning råkade jag flytta en bildmapp och nu kan jag inte längre se bilder från innan detta året. Eller jag kan se dom men det är krångligare och jag behöver inte ens komma ihåg det.

Det är dumt uttsätta sig för saker som gör en ledsen. Det är bättre blunda och tänka på nåt annat. Jag vet det nu.

Kent live i København 8 december 2007

Unna mig! Efter att demonstrerat i risigt regnväder med genomblöta skor och kläder handlade jag en kartong jordgubbar. Så underbart gott.

Jag börja komma ner i varv. Planer sätts och mål finns. Jag försöker lösa problemen som står mellan mig och drömmarna. Det går framåt. Och nyss hittade jag nåt jag verkligen behöver för kunna forsätta alla mina inspelningar. Högst upp på önskelistan: Zoom Handy Recorder H4n http://www.zoomh4.net/ Vilken grej för riktig bra ljudåtergivning och lagring. Wow!

Jag är arg. Tänker på hur mycket som jag vill förändra. Hur jag vill att världen ska vara. Ställer mig på din sida om du behöver hjälp. Men människor som förtrycker har jag inte mycket till övers för.

Alla medvetna val som påverkar mig. Det är viktigt välja aktivt hur en vill leva. Det vill jag lära andra. Det har mina föräldrar lärt mig. Mina föräldrar, jag blir så glad när jag tänker på hur fantastiska dom är.

Så aktiva dom varit i min och min systers uppväxt. Vi fick följa med och se hur världen är. Redan på dagis började jag bli mer och mer ifrågasättande. Och nu vet jag hur jag vill möta världen. Vad som är viktigt på riktigt.

Jag lever som jag lär men även jag kan bli bättre i mina aktiva val. Tänker mycket på fiskindustrin. Jag trodde inte det var så. Jag kan inte stödja detta om det funkar så. Jag vet inte hur jag ska göra. Det är nämligen så att jag behöver äta lite fisk ibland. Det får min kropp fungera bättre.

Jag har försökt leva helt veganskt, då åt jag den bästa vegankosten men jag var ständigt trött. Nästan som min kropp inte kunde ta upp näringen längre. Har även förökt äta en laktoovovegetarisk kost, det funkar bättre men eftersom jag är laktosintolerant blir det inte lätt.

Det finns så otroligt många produkter där mjölk ingår. Därför lagar jag min mat från grunden. Dessutom har jag blivit allergisk mot havre, och det är otroligt svårt. Havre finns i nästan alla bröd. För inte tala om alla musli och nästan alla flingsorter.

Så jag har valt äta fisk för må bra. Men jag undviker jätteräkor, tonfisk och torsk. Försöker äta så klimatsmart det bara går. Men nu vet jag inte hur jag ska göra? Jag får väl börja köpa min fisk direkt från fiskarn. Vill verkligen inte stödja den odlande fisken om haven utarmas för föda den.

Jag tror inte på industritänkandet när det handlar om levande varelser. Tänk själv hur du skulle uppleva din värld i fångenskap väntan på slakt. Jag tänker på att fiskar känner smärta. Att deras läppar är lika känsliga som våra. Men jag står för att jag äter fisk. Jag vet inte hur många diskussioner jag haft om detta med människor som tycker att jag väljer fel.

Jag vet bara att när jag äter fisk blir jag klar i skallen. Det påverkar min adhd positivt. Får mig orka. Jag äter inte några mediciner, jag äter fisk ibland. Det får mig må bra. Ett medvetet val.

Jag har inte så mycket till över för mars. Den månaden brukar vara min jobbigaste varje år. Vet inte varför men så är det. 8 mars är bra men helst vill jag bara ha april direkt.