Senaste dagarna har lund varit snöigt. Jag har gått lite i snön och verkligen saknat en pulka. Förr så fort snön föll sprang alla vi barn fort ut till backen och åkte tills vi stupade, då var det in och dricka varm choklad och äta limpamackor med prickigkorv. Det är länge sen, men fina minnen. När vi blev lite större lastade vi ryggsäckar med termos och mackor för bege oss med buss till S:t Hans backar där vi hade utsikt över hela lund innan vi for ner för den längsta backen.

Nej en pulka får jag skaffa mig. Senast åkte vi på gamla kartonger, det var natten mellan nyårsafton 2005 och 1 januari 2006. Jag, Mattias och Anton traskade till min barndoms backe kl 2 på natten. Vi hade festat några timmar men ändå begav vi oss. Vi åkte på två olika backar och gick sen tillbaka för sova. Detta är fortfarande den nyårsafton jag håller närmast hjärtat och att det fanns snö då gör den bara mer magiskt.