Jag blev förkyld av resan men det var den bästa resan, så nu sitter jag här vid datorn och skärmar av världen. Behöver landa och ha minnen för mig själv. Idag är det Jens och Emils musik som håller mig sällskap. Dom påminner om varandra fast ändå inte. Och jag vill nån gång ha en egen liten festival för mig själv med dessa två bästa musiker jag vet från sverige.
Jag tror att skillnaden på hur bra musik blir för en har att göra med hur väl musiken gör en förälskad. Det är så jag känner för riktigt bra musik. Och gamla skivor är som gamla kärlekar. Det kan göra otroligt ont att möta en gammal kär skiva. Ja dom är ju personer och delar av soundtracket till mitt liv.
I lördags mötte jag en kärlek på scenen i huskvarna. Ett kärt återseende verkligen. Jag har inte riktigt kunnat lyssna på Loney, dear sen en vän i princip slängde ut mig ur sitt liv. För Loney, dear fick jag via hen. Men nu när jag och den gamla vännen dragit ett sträck över det så kan jag lyssna igen. Innan har det gjort så ont. Men nu minns jag det fina.
Jag vet inte riktigt vad jag vill säga med detta, mer än vårda dina relationer både till vänner, skivor och världen. Nu ska jag sitta för mig själv och tänka tillsammans med mina kärlekar.
Vi hörs sen,
Puss!
Mandy Juno
