Det är tänket som ställer till det. Tänk vad mycker fantastiskt jag varit med om i år. Det är mycket. Tänk vad mycket som väntar. Ja en hel värld. Jag måste lära mig stå ut när det känns jobbigt. För det jobbiga släpper taget. Mm och jag får lära mig knep. Det kan vara bra se på bilder, lyssna på musik och till och med diska. Ja diska är ganska bra. För när det blir rent släpper en den ledsamhet. Och tänka att det finns vänner runt mig, även om dom inte är här just nu. Men dom finns.
Jag måste bara tänka på det. Kanska göra en ramsa för att minnas. Ja.
torsdag 16 augusti 2007
torsdag 9 augusti 2007
Nu går allt så otroligt snabbt igen. Jag blir så stressad att jag inte får något gjort. Idag ska jag på läger och ta det lungt några dagar, men jag känner mig mest stressad över saker jag borde ha gjort klart nu. Nästa vecka är den sista jag kan strukturera upp lägenheten och allt inför Stockholmsresan och skolstarten.
Borde nästan införa datorfri tid för det är sittande här framför som slukar tiden. Men jag vet varför det är så. jag klarar inte av ensamheten och då sättet jag igång datorn. Jag borde bo ihop med någon i en större lägenhet. Någon jag verkligen trivs med.
Det finns inget värre än all ovald ensamtid. Och värre kommer det bli i höst då jag inte kan gå hem till mamma längre. jag ska ordna det. Kanske kan fixa så jag kan komma hem till nån annan någon dag i veckan. Men först ska jag ta en dusch, fixa nåt ätbart och sen packa en liten väska och fara iväg.
Borde nästan införa datorfri tid för det är sittande här framför som slukar tiden. Men jag vet varför det är så. jag klarar inte av ensamheten och då sättet jag igång datorn. Jag borde bo ihop med någon i en större lägenhet. Någon jag verkligen trivs med.
Det finns inget värre än all ovald ensamtid. Och värre kommer det bli i höst då jag inte kan gå hem till mamma längre. jag ska ordna det. Kanske kan fixa så jag kan komma hem till nån annan någon dag i veckan. Men först ska jag ta en dusch, fixa nåt ätbart och sen packa en liten väska och fara iväg.
söndag 5 augusti 2007
Om jag får välja skriver jag hellre vanliga brev än mail. Känslan ett brev för med sig kan aldrig ett mail ersätta. Likadant med dagböcker. Min dagbok som ligger i min bokhylla får veta allt medans jag är mer restruktiv med vad jag skriver här. Jag skulle vilja skriva för hand här istället. Det är så mycket enklare plita ner mina tankar då. Tagenter blockerar en del av flödet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)